<- Tillbaka
STOCKHOLMS KULTURVISION 2030 OCH NOLLTOLERANSEN MOT GRAFFITI
Film och samtal söndag 16 november
• Dokumentärfilmen Rätten till staden
• Kolbjörn Guwallius, dokumentärfilmare
• Mats Sylwan, projektledare för Kulturvision 2030, Stockholms stad
• Tobias Barenthin Lindblad, Dokument förlag
• Jacob Kimvall, redaktör på Underground Productions och konstkritiker
Den viktigaste anledningen till att Stockholm är fantastiskt "är vårt kulturarv, alla kreativa stockholmare och det rika utbud av kultur som både boende och besökare kan ta del av ... Vi behöver kort sagt en vision som förenar internationell attraktion, lokalt engagemang och goda villkor för kulturskapare och kreatörer." Allt enligt Stockholms stads Kulturvision 2030. Nyckelorden är "skapa - kommunicera - uppleva". Arbetet med Kulturvision 2030 ska bland annat "datera upp kultur- och konstbegreppen. En kommunal kulturpolitik kan inte vara snävt inriktad på de sköna konsterna", står det i ett dokument.
Samtidigt ska staden enligt dess "Policy mot klotter" polisanmäla, dokumentera och sanera alla saker som olovligen sätts upp i det offentliga rummet. "Stockholm ska vid ombyggnad, nybyggnad eller andra förändringar i stadsmiljön om möjligt eftersträva en utformning som förebygger och försvårar klotter och liknande skadegörelse." Staden ska heller inte "medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstånd från klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden ska inte heller medverka till verksamheter som på något sätt kan väcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse."
Stockholms stad ser i sin kulturvision Berlin och Barcelona som klara förebilder där kreativiteten blomstrar. Det gör även många gatukonstnärer och graffitimålare. Kan det vara så att den stora förekomsten av gatukonst har bidragit till att göra dessa städer till kreativa metropoler? Kan de kreativa initiativ som kommer underifrån fungera som en motor för en hel stads kreativitet? Och är Stockholms nolltolerans mot graffiti i så fall förenlig med dess kulturvision?
Detta är ämnet för ett öppet samtal på aktivitetshuset Cyklopen i Högdalen på söndag. Innan samtalet visas den omtalade dokumentärfilmen RÄTTEN TILL STADEN av Kolbjörn Guwallius, som är den första svenska långfilm som dokumenterar gatukonst. I samtalet medverkar filmens regissör samt Mats Sylwan, projektledare för Kulturvision 2030 på Stockholms stad, Tobias Barenthin Lindblad från Dokument förlag och Jacob Kimvall, redaktör på Underground Productions och konstkritiker på Stockholms Fria Tidning.
Film och samtal söndag 16 november kl 13-15. Välkomna!
Du tar dig till Cyklopen å följande sätt:
Kollektivt: Ta T-linje 19 till Högdalen. Därifrån buss 165 mot Farsta. Hållplatsen heter Snösätravägen och huset ligger på andra sidan vägen.
TIll fots går du från Högdalens station direkt till vänster. Följ Harpsundsv längs tunnelbanan till bron över spåren. Gå över den och till vänster på Magelungsv. Efter ca 100 m passerar du penedltågsspåren, efter 200 m är du framme.
För den som åker på annat sätt är adressen Magelungsv 219.
Kulturvision – nolltolerans, film och samtal
Kulturvision – nolltoleransSTOCKHOLMS KULTURVISION 2030 OCH NOLLTOLERANSEN MOT GRAFFITI
Film och samtal söndag 16 november
• Dokumentärfilmen Rätten till staden
• Kolbjörn Guwallius, dokumentärfilmare
• Mats Sylwan, projektledare för Kulturvision 2030, Stockholms stad
• Tobias Barenthin Lindblad, Dokument förlag
• Jacob Kimvall, redaktör på Underground Productions och konstkritiker
Den viktigaste anledningen till att Stockholm är fantastiskt "är vårt kulturarv, alla kreativa stockholmare och det rika utbud av kultur som både boende och besökare kan ta del av ... Vi behöver kort sagt en vision som förenar internationell attraktion, lokalt engagemang och goda villkor för kulturskapare och kreatörer." Allt enligt Stockholms stads Kulturvision 2030. Nyckelorden är "skapa - kommunicera - uppleva". Arbetet med Kulturvision 2030 ska bland annat "datera upp kultur- och konstbegreppen. En kommunal kulturpolitik kan inte vara snävt inriktad på de sköna konsterna", står det i ett dokument.
Samtidigt ska staden enligt dess "Policy mot klotter" polisanmäla, dokumentera och sanera alla saker som olovligen sätts upp i det offentliga rummet. "Stockholm ska vid ombyggnad, nybyggnad eller andra förändringar i stadsmiljön om möjligt eftersträva en utformning som förebygger och försvårar klotter och liknande skadegörelse." Staden ska heller inte "medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstånd från klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden ska inte heller medverka till verksamheter som på något sätt kan väcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse."
Stockholms stad ser i sin kulturvision Berlin och Barcelona som klara förebilder där kreativiteten blomstrar. Det gör även många gatukonstnärer och graffitimålare. Kan det vara så att den stora förekomsten av gatukonst har bidragit till att göra dessa städer till kreativa metropoler? Kan de kreativa initiativ som kommer underifrån fungera som en motor för en hel stads kreativitet? Och är Stockholms nolltolerans mot graffiti i så fall förenlig med dess kulturvision?
Detta är ämnet för ett öppet samtal på aktivitetshuset Cyklopen i Högdalen på söndag. Innan samtalet visas den omtalade dokumentärfilmen RÄTTEN TILL STADEN av Kolbjörn Guwallius, som är den första svenska långfilm som dokumenterar gatukonst. I samtalet medverkar filmens regissör samt Mats Sylwan, projektledare för Kulturvision 2030 på Stockholms stad, Tobias Barenthin Lindblad från Dokument förlag och Jacob Kimvall, redaktör på Underground Productions och konstkritiker på Stockholms Fria Tidning.
Film och samtal söndag 16 november kl 13-15. Välkomna!
Du tar dig till Cyklopen å följande sätt:
Kollektivt: Ta T-linje 19 till Högdalen. Därifrån buss 165 mot Farsta. Hållplatsen heter Snösätravägen och huset ligger på andra sidan vägen.
TIll fots går du från Högdalens station direkt till vänster. Följ Harpsundsv längs tunnelbanan till bron över spåren. Gå över den och till vänster på Magelungsv. Efter ca 100 m passerar du penedltågsspåren, efter 200 m är du framme.
För den som åker på annat sätt är adressen Magelungsv 219.
